Jag började veckan i svartaste svart och det har väl fortsatt lite i den stilen. Lite gråare men inte jättekul någonstans. Har mycket att göra på jobb, för mycket för att det ska redas ut känns det som och det tar på mig och mitt humör. Verkar att det är så för andra också... denna veckan var första gången det blev riktig bråkstämmning. Det blir väl så med trötta och stressade människor... stubinen och toleransen blir lite kortare. Men men, det blir ju som tur är oftast bättre. Det kan inte gå som en dans alltid!

 

Har försökt hämta mig och ladda batterierna i helgen iaf. Ätit god mat, fått pedikyr, sett på melodifestivalen och Bond och försökt varva ner. Har lyckats vända veckans inledande mörker med ganska mycket glädje faktiskt. Har till och med kunnat tänka på honom utan att vilja gråta utan faktiskt både skrattat och känt mig glad. Hur jävligt det än slutade och hur fruktansvärt arg och besviken jag är på honom så gjorde han mig otroligt glad och lycklig när det begav sig. Hat och ångestkänslorna har bytts ut mot en sorg över det som inte blev istället. När man ser hur det jag skulle deltagit i nu delas av någon annan så blir jag så otroligt ledsen. Men inte panikledsen utan mer sorgsen...

 

Jaja, på torsdag är det dags för en ny afterwork :)